Rengöringsarbete är en verksamhet som kan medföra ett flertal arbetsmiljörisker, bland annat hantering och exponering för kemikalier, belastningsergonomiska besvär, ensamarbete, halk- och fallolyckor samt biologiska risker. För att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö ska Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. Föreskriften ställer krav på att arbetsgivaren kontinuerligt undersöker arbetsmiljön, bedömer risker, genomför åtgärder och följer upp arbetsmiljöarbetet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid rengöring
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsmiljöarbetet vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. Innan rengöringsarbete påbörjas ska arbetsgivaren identifiera de risker som kan förekomma och utföra en dokumenterad riskbedömning. Arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och ha tillräckliga kunskaper för att utföra arbetet säkert. Tänk på att alltid bjuda in ert skyddsombud när ni utför riskbedömningar och tar fram åtgärder.
Vid rengöringsarbete bör riskbedömningen bland annat omfatta:
- användning av kemiska rengöringsmedel
- arbete på höjd
- halk- och fallrisker
- tunga lyft och repetitiva arbetsmoment
- arbete i trånga utrymmen
- kläm och skärrisker
- exponering för damm, smittämnen eller biologiskt material
- ensamarbete och arbete under kvälls- och nattetid
Riskbedömningen ska ligga till grund för vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Hantering av kemiska produkter
Rengöring innebär ofta användning av kemiska produkter t.ex. avfettningsmedel, desinfektionsmedel, kalkborttagare och andra rengöringskemikalier. Arbetsgivaren ska enligt föreskrifterna om Kemiska arbetsmiljörisker identifiera och förteckna kemiska riskkällor, genomföra riskbedömningar samt säkerställa att arbetstagarna har tillgång till nödvändig information och instruktioner.
Arbetsgivaren ska särskilt:
- undersöka om mindre farliga produkter kan användas
- säkerställa att säkerhetsdatablad finns tillgängliga
- upprätta hanterings- och skyddsinstruktioner
- informera om risker och skyddsåtgärder
- förebygga exponering genom tekniska och organisatoriska åtgärder innan personlig skyddsutrustning används
Om det finns risk för hudkontakt, stänk i ögon eller inandning av farliga ämnen som inte kan minimeras på annat sätt ska lämplig personlig skyddsutrustning användas, exempelvis skyddshandskar, skyddsglasögon eller andningsskydd. Detta ska grundas på den riskbedömning som genomförts.
Belastningsergonomi och arbetsställningar
Rengöringsarbete är ofta fysiskt krävande och kan innebära upprepade rörelser, böjda arbetsställningar och belastning på rygg, nacke och axlar. Arbetsgivaren ska därför planera och organisera arbetet så att risken för belastningsskador minimeras. Detta är en central del av det Systematiska arbetsmiljöarbetet samt särskilda krav enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om Belastningsergonomi.
Följande åtgärder bör beaktas:
- använda ergonomiskt utformade städredskap
- anpassa skaftlängder och utrustning efter användaren
- undvika onödiga lyft och förflyttningar
- variera arbetsuppgifter för att minska ensidigt arbete
- säkerställa tillräcklig återhämtning och raster
Arbetstagarna ska även få instruktioner om lämpliga arbetsmetoder och hur utrustningen används för att minska den fysiska belastningen.
Halk-, snubbel- och fallrisker
En av de vanligaste olycksriskerna vid rengöring är halka på våta golv. Även städutrustning, kablar och slangar, produktionsmaterial, lastpallar kan orsaka snubbelrisker. Arbetsgivaren ska därför identifiera sådana risker och vidta förebyggande åtgärder.
Exempel på förebyggande åtgärder är:
- god ordning på arbetsplatsen
- regelbunden kontroll av golvytor och arbetsutrustning
- användning av halksäkra arbetsskor
- tydlig skyltning vid våta golv
- rutiner för att omedelbart hantera spill
Vid arbete på höjd, exempelvis fönsterputsning eller rengöring av högt placerade installationer, ska lämpliga arbetsutrustningar användas och arbetet planeras så att fallrisk förebyggs. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Vid arbete från skylift eller annan arbetsplattform ställs särskilda krav i Arbetsmiljöverkets föreskrift om Användning av arbetsutrustning och skyddsutrustning, Användning av lyftanordningar.
Biologiska risker och smittrisker
Inom vård, omsorg, skolor, sanitetsutrymmen och avfallshantering kan rengöringspersonal exponeras för bakterier, virus och andra biologiska riskkällor. Arbetsgivaren ska då genomföra en särskild riskbedömning och införa rutiner som minskar smittrisken.
Det innebär bland annat att:
- personalen ska få information om smittrisker
- lämplig skyddsutrustning ska tillhandahållas
- hygienrutiner ska vara dokumenterade
- rutiner för avfallshantering ska finnas
- personalen ska veta hur incidenter och tillbud rapporteras
Skyddshandskar, visir, skyddsglasögon och vid behov andningsskydd kan vara nödvändiga beroende på arbetsuppgiftens art och den riskbedömning som genomförts.
Utbildning, instruktioner och kompetens
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetstagarna ha de kunskaper som krävs för att arbeta säkert. Arbetsgivaren ansvarar för att medarbetarna får introduktion, utbildning och fortlöpande information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder.
Vid rengöringsarbete bör utbildningen omfatta:
- säker användning av kemiska produkter
- ergonomiska arbetsmetoder
- användning av personlig skyddsutrustning
- rutiner vid olyckor och tillbud
- hygien- och smittskyddsrutiner
- behov av särskild behörighet
Särskild uppmärksamhet bör ges till nyanställda, vikarier och entreprenörer som utför rengöringsarbete på arbetsplatsen.
Uppföljning och ständiga förbättringar
Arbetsmiljöarbetet ska inte ses som en engångsinsats utan som en kontinuerlig process. Enligt kraven på Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren regelbundet följa upp arbetsmiljöarbetet och kontrollera att vidtagna åtgärder ger avsedd effekt. Olyckor, arbetsskador, tillbud och rapporterade risker ska utredas för att förhindra att liknande händelser inträffar igen.
Skyddsronder, medarbetardialoger och återkommande riskbedömningar är viktiga verktyg för att identifiera risker och förbättringsområden. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet är dokumenterat och att ansvar, rutiner och uppföljning är tydligt definierade.
Genom ett förebyggande och väl dokumenterat arbetsmiljöarbete kan rengöringsarbete utföras på ett säkert sätt samtidigt som verksamheten uppfyller gällande lagstiftning och föreskriftskrav.