Exponering av farliga ämnen i luften kan kräva yrkeshygieniska luftmätningar – en viktig del av ett säkert arbetsmiljöarbete

På många arbetsplatser förekommer exponering av olika typer av ohälsosamma och direkt skadliga luftföroreningar. Det kan röra sig om damm, gaser, rök, ångor eller kemikalier som frigörs vid exempelvis svetsning, rengöring, tillverkning eller hantering av farliga ämnen.

Inandning av dessa ämnen kan orsaka allt från irritation i luftvägarna till kroniska sjukdomar, allergier eller cancer.

Att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö är en av arbetsgivarens viktigaste ansvar. Genom sitt systematiska arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren kontrollera förekomsten av skadliga ämnen i luften, så kallade yrkeshygieniska luftmätningar.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2023:14 Gränsvärden för luftexponeringar i arbetsmiljön, finns över 500 olika ämnen med hygieniska gränsvärden som inte får överskridas under en arbetsdag. Om det finns misstanke om att hygieniska gränsvärden kan överskridas, måste arbetsgivaren utföra mätningar för att säkerställa att exponeringen ligger på acceptabla nivåer. Genom att utföra yrkeshygieniska luftmätningar kan man identifiera vilka ämnen och nivåer medarbetare exponeras för och vidta förebyggande åtgärder.

Exponering för luftföroreningar

Ämnen som förekommer i luften kan tas upp i kroppen på olika sätt exempelvis via inandning och via huden. Partiklar i luften är olika stora, man definiera dem som inhalerbar fraktion (större partiklar) och respirabel fraktion (mycket små partiklar som letar sig hela vägen ner i lungorna och ut i alveolerna).

Exponeringen kan förekomma som en dags exponering (under hela arbetsdagen) eller kort exponering (under ett kortvarigt arbetsmoment). AFS 2023:14 finns nivågränsvärden och korttidsgränsvärden i för olika ämnen. Nivågränsvärde innebär en exponering under en hel arbetsdag (8 timmar) och korttidsgränsvärdet innebär exponering en kort perioder under arbetsdagen (15-20 min).

För att utföra yrkeshygieniska mätningar krävs både kunskap kring regelverk, exponeringsvägar och mätmetoder det är därför viktigt att mätningen utförs av kompetent person exempelvis en arbetsmiljöingenjör. En arbetsmiljöingenjör kan hjälpa till att utföra mätningen om kompetensen inte finns inom företaget.

Hur går man till väga?

  1. Riskbedömning: Först görs en genomgång av arbetsprocesser och kemikalier för att identifiera potentiella riskkällor.
  2. Planering av mätning: Beroende på vilka ämnen som förekommer i riskkällan bestäms vilka typer av mätningar som ska genomföras – exempelvis; partiklar i form av olika typer av damm och om det rör sig om inhalerbar och/eller respirabl fraktion, lösningsmedel eller kväveoxider.
  3. Hygieniska gränsvärden: Undersök om det finns ett hygieniskt gränsvärde i AFS 2023:14 för ämnet och om det finns en mätmetod samt analysmetod för ämnet.
  4. Genomförande av mätning: Luftmätningarna utförs på plats med hjälp av särskild mätutrustning, under ett representativa arbetspass. Luftmätningen kan utföras som personburen mätning och i vissa fall som stationär mätning. För att jämföra mot nivågränsvärdet (8 tim arbetsdag) ska mätningen utförs som personburen mätning och  pågå minst 75% av arbetsdagen och för korttidsgränsvärdet under ca 15 min. Ytterligare parametrar som behöver beaktas vid luftmätningen är laboratoriets detektionsgräns vid analys för ämnet och luftflödet vid mätningen.
  5. Analys och rapportering: Proverna skickas till ackrediterade laboratorier. Resultaten analyseras och jämförs mot gällande hygieniska gränsvärden.
  6. Åtgärder vid behov: Om hygieniska gränsvärden överskrids krävs att åtgärder omgående vidtas – till exempel förbättrad ventilation, ändrade arbetsmetoder eller personlig skyddsutrustning.
  7. Riskbedömning:  Underlaget från luftmätningen ska beaktas i arbetsgivarens riskbedömning av kemiska arbetsmiljörisker.
  8. Uppföljning: Regelbundna uppföljningar bör göras för att säkerställa att åtgärderna haft effekt.

Varför anlita en arbetsmiljöingenjör?

Att utföra yrkeshygieniska luftmätningar kräver både teknisk kompetens och kunskap om regelverk samt mätmetoder. Som arbetsmiljöingenjör har man expertis inom dessa områden.

En arbetsmiljöingenjör:

  • Säkerställa att mätningarna uppfyller kraven från Arbetsmiljöverket.
  • Utför en professionell mätning enligt gällande standarder.
  • Tar fram en plan för vad som kan mätas och analyseras samt hur luftmätningen ska utföras.
  • Tolkar resultaten korrekt och jämför dessa mot Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden.
  • Ger en skriftlig återkoppling med åtgärdsförslag för att minska exponeringen.
  • Hjälpa till med att upprätta dokumentation och handlingsplaner.

Genom att anlita en arbetsmiljöingenjör säkerställer du som arbetsgivare att luftmätningar utförs korrekt och effektivt så du får ett tillförlitligt underlag för ditt förebyggande systematiska arbetsmiljöarbete samt lever upp till Arbetsmiljöverkets krav.