Ett skyddsombud spelar en central roll för att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. I Sverige regleras skyddsombudets uppdrag av arbetsmiljölagen, och funktionen är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Det är inte bara ett uppdrag utan också ett uppdrag med rättigheter. Denna artikel syftar till att ge en fördjupad förståelse för vad ett skyddsombud gör, varför rollen är viktig, och hur samarbetet mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud bör fungera.
Vad är ett skyddsombud?
Ett skyddsombud är en representant för arbetstagarna i frågor som rör arbetsmiljön i verksamheten. Skyddsombudet utses av den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen, men i vissa fall kan arbetstagarna själva utse en representant om det saknas facklig närvaro. Skyddsombudets huvuduppgift är att företräda sina kollegor i arbetsmiljöfrågor och verka för en god arbetsmiljö. Även om man i första hand vill att medarbetare ska vända sig direkt till närmsta chefen när det rör sig om arbetsmiljöfrågor. Det skyddsombudet har rätt att delta i planeringen av förändringar i verksamheten som påverkar arbetsmiljön, och även ingripa om det finns risk för ohälsa eller olycksfall.
Skyddsombudets rättigheter och befogenheter
Skyddsombudets rättigheter är tydligt reglerade i arbetsmiljölagen (AML). Bland de viktigaste rättigheterna kan nämnas:
- Rätt till information: Skyddsombudet har rätt att få all den information som behövs för att kunna bedöma arbetsmiljön som rör dess skyddsområde. Det kan röra sig om riskbedömningar, olycksfallsrapporter, arbetsmiljöundersökningar eller planerade förändringar i verksamheten.
- Rätt att delta i arbetsmiljöarbetet: Skyddsombudet ska ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive vid arbetsplatsmöten, skyddsronder och vid utformning av rutiner.
- Rätt att stoppa arbete: Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, har skyddsombudet rätt att avbryta arbetet. Detta kallas för ett skyddsombudsstopp, och arbetsgivaren måste då omedelbart kontakta Arbetsmiljöverket för bedömning.
- Rätt till utbildning: Skyddsombud har rätt till den utbildning som krävs för att kunna utföra uppdraget. Arbetsgivaren är skyldig att bekosta denna utbildning och ge skyddsombudet ledigt med bibehållen lön.
- Rätt att lägga den tid som uppdraget kräver: Skyddsombud har rätt att lägga ner den tid som krävs för sitt uppdrag i dialog med arbetsgivaren. Tiden som skyddsombudet lägger på sitt uppdrag utförs på normal arbetstid med bibehållen lön.
Skyddsombudets uppgifter i praktiken
Det praktiska arbetet som skyddsombud är brett och varierande. Det kan inkludera följande:
- Genomföra skyddsronder: Skyddsombudet deltar ofta i regelbundna skyddsronder där arbetsplatsen inspekteras med fokus på säkerhet, ergonomi, buller, belysning, ventilation och andra faktorer som påverkar arbetsmiljön.
- Förebygga ohälsa: Skyddsombudet är en viktig aktör i det förebyggande arbetet, särskilt vad gäller psykosocial arbetsmiljö, stress, kränkande särbehandling och arbetsbelastning.
- Dialog med arbetsgivaren: Ett skyddsombud ska ha en löpande dialog med arbetsgivaren om arbetsmiljöfrågor. Det kan handla om att påtala brister, föreslå förbättringar eller säkerställa att åtgärder vidtas.
- Stöd till kollegor: Skyddsombudet fungerar också som ett stöd till sina arbetskamrater. Det kan innebära att lyssna, dokumentera och föra vidare oro eller klagomål som rör arbetsmiljön.
- Delta i riskbedömningar och utredningar: Skyddsombudet ska bjudas in att delta i riskbedömningar som sker inför planerade förändringar och regelbundet i verksamheten samt vid utredningar av allvarliga tillbud och olyckor.
- Dokumentation och uppföljning: Skyddsombudet har ofta en roll i att följa upp tidigare åtgärder, dokumentera händelser och se till att insatser ger resultat.
Samarbetet med arbetsgivaren
En god arbetsmiljö bygger på samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men skyddsombudet är en viktig samarbetspartner. En öppen och respektfull dialog är avgörande för att arbetsmiljöarbetet ska fungera effektivt. Arbetsgivaren är skyldig att involvera skyddsombudet i planering av nya lokaler, ombyggnationer, införande av ny teknik eller organisationsförändringar – allt som kan påverka arbetsmiljön.
I praktiken innebär det att skyddsombudet bör bjudas in till möten där dessa frågor diskuteras, och att arbetsgivaren lyssnar på skyddsombudets synpunkter. Det är inte ovanligt att skyddsombud har viktiga insikter om hur förändringar påverkar den dagliga verksamheten och arbetstagarnas hälsa.
Ett bra sätt att få ett väl fungerande samarbete är att diskutera och enas om förväntningar på varandras roller: arbetsgivarrollen och skyddsombudsrollen.
Skyddsombud inom olika branscher
Rollen som skyddsombud kan se olika ut beroende på bransch och arbetsplatsens storlek. Inom industrin är fokus ofta på fysisk säkerhet, maskiner och kemikalier. I vård och omsorg kan arbetsmiljöfrågorna i högre grad handla om stress, hot och våld eller ergonomi vid patientlyft. På kontor är den psykosociala arbetsmiljön – såsom arbetsbelastning, otydliga krav och bristande kommunikation – ofta mer central.
På mindre arbetsplatser kan skyddsombudet vara ensam i sin roll, medan större organisationer ofta har flera skyddsombud och ett huvudskyddsombud som samordnar arbetet.
Huvudskyddsombud och regionala skyddsombud
På arbetsplatser med flera skyddsombud finns det ofta ett huvudskyddsombud som har en samordnande roll. Huvudskyddsombudet kan till exempel företräda samtliga skyddsombud i kontakt med ledningen och delta i övergripande arbetsmiljöfrågor. Dessutom finns regionala skyddsombud, som är knutna till fackliga organisationer och arbetar med att stötta skyddsombud på mindre arbetsplatser där det saknas eget skyddsombud. De har rätt att besöka arbetsplatser, delta i skyddsronder och påtala brister till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljölagen som grund
Allt arbetsmiljöarbete vilar på arbetsmiljölagen (AML). Den anger att arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsmiljön är säker och inte medför ohälsa. Lagen slår också fast att arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet – och det är här skyddsombudet blir centralt.
Utöver AML finns föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS) som ger mer detaljerade krav kring hur arbetsmiljön ska vara utformad, exempelvis om belastningsergonomi, organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), buller, vibrationer, kemiska arbetsmiljörisker mm.
Utmaningar i rollen
Att vara skyddsombud är ett hedersamt uppdrag, men det kan också vara utmanande. Ibland kan det finnas motstånd från ledningen, särskilt om arbetsmiljöåtgärder anses kosta pengar eller kräver omprioriteringar. Det kan också vara svårt att få kollegor att våga berätta om problem, eller att balansera rollen som medarbetare och skyddsombud.
Ett annat vanligt dilemma är när arbetsmiljöfrågor krockar med produktionskrav. Det gäller då att ha modet att stå upp för arbetsmiljön, men också att söka lösningar i samverkan. Det är därför viktigt att skyddsombud har tillgång till stöd, nätverk och utbildning.
Varför behövs skyddsombud?
Trots ett starkt regelverk och ett generellt gott arbetsmiljöklimat i Sverige, sker fortfarande olyckor, sjukskrivningar och arbetsrelaterad ohälsa. Skyddsombud fungerar som en extra kontrollinstans och som arbetstagarnas röst i arbetsmiljöfrågor. De fångar upp signaler i vardagen och kan agera innan problemen blir allvarliga. Deras närvaro bidrar till en kultur där säkerhet och hälsa tas på allvar – vilket gynnar alla, både individer och verksamheten som helhet.
Sammanfattning
Skyddsombud är en oumbärlig del av arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser. De verkar i gränslandet mellan arbetstagare och arbetsgivare, med uppdrag att bevaka, förebygga och förbättra arbetsmiljön. Deras uppdrag och rättigheter är tydligt definierade i Arbetsmiljölagen, men det krävs också engagemang, lyhördhet och kunskap för att rollen ska fungera effektivt.
En välfungerande arbetsmiljö är ingen slump – den är ett resultat av systematiskt arbete, samverkan och att det finns personer som vågar ta ansvar. Skyddsombudet är en sådan person. Genom att ta vara på och respektera skyddsombudets roll, kan vi tillsammans skapa tryggare, friskare och mer hållbara arbetsplatser.
Om du eller din arbetsplats behöver utbildning för skyddsombud, är du varmt välkommen att kontakta Nova Arbetsmiljö. Vi erbjuder både grundutbildningar och fördjupande kurser anpassade efter bransch och behov. Utbildningarna ger skyddsombud den kunskap och trygghet som krävs för att kunna göra verklig skillnad i arbetsmiljöarbetet. Tveka inte att höra av dig – tillsammans stärker vi arbetsmiljön!